En deckarförfattares förvirrade filosofier
Skrivandets dödssynd 7: Föreläsning
Mar 16th
Har precis läst ut Kathy Reichs 206 Bones. Det är hennes elfte(!) bok om Temperance Brennan. Jag tror faktiskt att jag läst alla i serien. Den här boken var riktigt bra på många sätt, den hade driv, mänskliget och rätt bra karaktärer, men den gick i en stor fälla. Föreläsningsfällan. En av bokskrivandes sju dödssynder om du frågar mig. Kathy Reichs är själv rättsantroprolog och kan allt som går att kunna om mänskliga ben, det är en av hennes styrkor. När hon låter sin karaktär rabbla latin och föreläsa om ben så är det ok- nästan jämt. Men när hon låter sina karaktärer se en skylt med ett ortsnamn och skriver ”…namnet fick mig att tänka på ortens brokiga historia…” se följer upp med tre sidor ur en Kanadensisk historiebok – då har hon gått över gränsen och begått dödsynd nummer sju! Om jag vill lära mig Kanadas historia så kan jag skaffa mig en historiebok. Man FÅR inte stanna upp hela historien som författare bara för att man i sin research hittat någon sååå intressant! Det förstör handligen och bryter illusionen – det som på engelska så fint heter suspension of disbelief. Det vill känslan av att ”vara där”, vara helt inne i boken. Synd på en annars riktigt bra bok, men det är bara att bläddra förbi eländet och njuta av de bra delarna. De andra dödssynderna? Jag återkommer!
En bra vecka
Dec 5th
Det här har varit en bra vecka. Jag har i och för sig bara skrivit 25 000 tecken, men jag har lyckats få ett antal Aha-upplevelser – framför allt om nya bokens brister. Jag har liksom inte riktigt känt för Althea och Rickard riktigt lika mycket som tidigare, men inte kunnat sätta fingret på varför. Jag tror att jag har det nu, jag har nästan låtit Althea hamna i någon form av mesighets-fälla där hon har kompromissat sin egen unikitet för att göra det 35-åriga kvinnor ska göra – gilla hem, man och barn mer än jobb och passion. Det ska bli ändring på det.
Ikväll ska jag dessutom på Ordfronts julmingel, det blir ett bra avslut på veckan!
Jag har läst ut ännu en bok om hur man skriver, jag har en förkärlek får sådana även om de oftast ger lite eller inget nytt. Den här – Solutions for Novelists av Sol Stein – var riktigt givande. Sol Stein är både redaktör och författare med många enormt framgångsrika böcker under bältet. Har är lätt pompös, men har ett antal bra uppmaningar och insikter som kommer att förbättra mitt skrivande, tror jag! Andra bra böcker jag läst om att skriva är:
How to write a Damn good novel II – James Frey. Enkelt, basic men bra.
Make a Scene: Crafting a Powerful Story One Scene at a Time – Jordan E. Rosenfeld. Väldigt instruktiv om scenbygge. Trevlig att läsa.
The Observation Deck – Naomi Epel. En kortlek och en bok som uppmanar till att se saker från ett annat hål. Annorlunda men riktigt bra inspiration om man fastnar!
Ödmjuk inför en genialisk författarinna
Maj 19th
Har börjat läsa P D JAmes senaste bok, The Private Patient. Himmel vad bra hon är! Texten är precis utan att bli långsam, handligen flyter på och är enormt intressant utan att hon behöver använda fyrverkerier eller explosioner. Kvinnan är född 1920! Jag vill också förtsätta skriva så länge…:-) Ser fram emot att läsa klart den under helgen. Jag ska försöka skriva en recension av den nör jag läst klart. Jag är inte så bra på det dock, jag går in i en bok så mycket att jag har svårt att analysera den samtidigt som jag läser den.
Boken fick mig att fundera på själva uppbyggnaden av Ateisten. Jag vill inte bli förutsägbar. Jag vill inte att du ska läsa de första tjugo sidorna och tänka. Okej, det här en en deckare typ X, den kommer att fungera såhär… Usch så trist! Att läsa en bok måste vara som att börja på en helt ny resa, du vet var du ska åka men inte vad som kommer hända när du väl är där…Töntig liknelse, men jag kommer inte på någon bättre.